Arbetsgruppen för preventiv kardiologi och levnadsvanor

  • 2 maj 2016
 

 

Arbetsgruppens huvudsakliga uppdrag är att utveckla och bevaka området preventiv kardiologi med fokus på levnadsvanor.

Med preventiv kardiologi menas förebyggande av hjärtkärlsjukdom.

 

Varför är levnadsvanor viktigt?

v  Enligt WHO kan hälsosamma levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer

v  Det finns tydliga evidens för att rökning och överkonsumtion av alkohol, kan öka komplikationsriskerna i samband med kirurgi.

v  Den som inte röker, äter hälsosamt, är regelbundet fysiskt aktiv och har en högst måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor

Prognosen för patienter med redan etablerad kranskärlssjukdom förbättras avsevärt om patienten anammar hälsosamma levnadsvanor.

Tyvärr visar nya data från EUROASPIRE och SEPHIA att endast 50 % följer rekommendationerna vad gäller rökning, mat och fysisk aktivitet. En nyligen publicerad studie i Läkartidningen ger samma dystra bild för svenska patienter efter PCI. Länk till Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/E4/%5BCZE4%5D/CZE4.pdf

Således är våra patienters levnadsvanor viktiga för den allmänna hälsan, inte bara efter hjärtinfarkt, och det är oerhört betydelsefullt att vi inom hjärtsjukvården intresserar oss för våra patienters levnadsvanor.

 

Hur ska vi arbeta med levnadsvanor?

Socialstyrelsen publicerade år 2011 riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder för att stödja hälso-sjukvården i arbetet med att förändra levnadsvanorna rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige.

Riktlinjerna baseras på bästa tillgängliga kunskap och utgår i första hand från systematiska översikter där man vägt samman tillståndets svårighetsgrad, åtgärdens effekt och kostnadseffektivitet. Andra riskfaktorer som stress och sömn berörs inte.

Råd om levnadsvanor skall ges antingen som enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal (Tabell 1)

Enkla råd/ Kort rådgivning

o   Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer som inte kräver en särskild uppföljning. Tar mindre än 5 minuter och kan kompletteras med skriftlig information.

Rådgivande samtal/ Rådgivning

o   Mer av en dialog och anpassat till individen, kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel och kan kompletteras med särskild uppföljning. Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd, ofta 10-15 minuter.

Kvalificerat rådgivande samtal

o   Är strukturerat/teoribaserat av personal som är särskilt utbildad. Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel och även med särskild uppföljning. Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal.

Läs mer om Levnadsvaneprojektet här: Länk till SLS: http://www.sls.se/Levnadsvaneprojektet/Levnadsvanor/